Jag stjäl kuddar. Det är sant. Jag är en kuddtjuv. Mitt första tillslag ägde rum i Torpa prästgård. En inte ont anande femåring var mitt första offer. Under en period i mitt liv spenderade jag en hel del nätter där. Frun i huset garanterade att det fanns en extrakudde men den fann vi först när de flyttade. Så jag behövde en kudde. Det fanns en liten flicka som somnade så duktigt klockan sju varje kväll. Efter att hon övergått i djup sömn gjordes kuddrycket. Snabbt och smidigt. Hon fortsatte sova och jag fick en kudde. Det är besparingar det.
Jag har kuddkrav. Platta kuddar göres inte besvär. Minimum är två, perfekt är tre. En är omöjligt. Om jag sover borta eller på hotell är jag väldigt snabb att begära den extra kudden. Jag frågar inte ens om någon annan har specifika kuddbehov, här är jag viktigast.
Efter att jobbat natt skulle jag sova några timmar i vilorummet på jobbet. Där är det möblerat med en soffa, en fåtölj och en våningssäng. Det låg sammanlagt tre kuddar i det rummet. Jag tog allihop. Helt ogenerat. Jag behövde dem och jag är viktigast. Jag vaknade till frammåt den timmen då de flesta tar rast. Jag hörde hur de rörde sig runt i det lilla rummet, sökandes efter något och viskade. Jag låtsassov. Jag förstod nog vad de ville. Stjäla mina kuddar. Ta det som var mitt.
Så håll i era dunknyten för jag kommer som en tjuv om natten.