I love Europe

Jag har på sistone varit väldigt insnöad på USA. Det har nog ganska mycket att göra med mina två semesterresor dit under de senaste sex månaderna. I USA skiner alltid solen, människor är trevliga, det finns all mat du kan tänka dig och det är billigt att shoppa. USA har allt. När jag är där kan jag inte förstå hur jag kan bo i kalla, snöiga Sverige där människor är reserverade och tråkiga. Jag blir mycket negativ mot Sverige. Det är tydligen väldigt svenskt att gnälla på sig själv och sitt land. En amerikan frågade mig vad jag tyckte slog högst, Europas städer eller USAs. Jag började skratta men förstod att han inte skämtade. Såklart Europa svarade jag. Den historia och kultur som finns där är oslagbar. För det finns inte i USA av förklarliga skäl. När Europa blomstrade i sin kultur och utveckling existerade inte USA som nation. Jag kanske inte är den stoltaste svensken (vi har ingen sommar) men jag är en stolt europé. Jag älskar museér, gamla byggnader, historiska platser och kultur. Europa är fyllt av detta. En vän som ska till Rom fick mig att minnas att det var till Italien som jag alltid drömt om att flytta till, inte USA.

Natten till idag satt jag och samtalade med en rysk vän och en svensk. Min ryska vän berättade om den 9 maj och hur viktig den var i Ryssland. Som svensk fick jag erkänna att jag faktiskt inte hade koll på vad det var för dag. Dagen då andra världskriget tog slut enligt rysk tid (8 maj för oss andra). En stor dag för alla som deltog och som har anknytningar till denna dag. Över 60 miljoner människor dog bland dessa var 28 miljoner ryssar. Min vän har förfäder som dog. Så denna dag så minns de dessa människor och hedrar dem och firar att de vann kriget. Hon var lite förvånad över att vi inte firar denna dag. Sverige är neutrala. Det var vårt enda svar. Vi är inget firande folk. Vi har inte behövt slåss för vår överlevnad. Vi har inte varit angripna. Vi är neutrala. Försvara Europa fick andra göra. Jag är idag tacksam och ödmjuk inför tanken på de människor som offrade livet för att vi skulle få vara fria.

Under ett samtal med en vän bestämdes att nu ska vår Amsterdamresa bli av. Ja det ska den. Efter samtalet mindes jag mig igenom mina Europaresor och påminde mig på nytt om varför jag är en stolt europé. Jag har många favoritplatser och minnen därifrån:

Åka buss i Berlin och skratta åt danskar.

Äta glass på piazza Navona i Rom, på jakt efter Panthenon.

Shoppa på kvällen vid Picadilly i London.

Förundrat titta på La Sagrada Familia i Barcelona och undra om det är klart nästa gång jag kommer.

Äta röd pölsa på Ströget i Köpenhamn och invänta en fantastisk konsert.

Se barn åka pulka nerför trapporna till Domkyrkan i Helsingfors.

Bada i Medelhavet vid Cadiz vackra stränder.

Skrattande, badandes med mamma i Ungdomens källa i Terra Nostraparken på Azorerna.

Drömmandes se sitt liv som drottning i Versaille utanför Paris.

Finna styrka vid min plats på jorden, bron över Kyrksjön i Bottnaryd.

Jag älskar Europa (och Ryan air som gör det möjligt att resa billigt) och ser framemot fler resor där jag kommer se mer av min världsdel.

Idag har jag firat Europadagen, Segerdagen, på mitt eget sätt. Jag har bränt mitt känsliga skandinaviska skinn i den underbara svenska sommarsolen och njutit av en ledig dag. Jag har lyssnat till en av mina allra närmaste vänner som berättat om att växa upp i ett stolt och anrikt land. Jag har under skratt och sång tillagat pizza a la Italia med ingredienserna; spansk korv, grekiska oliver och holländsk ost. I bakgrunden har spelats fransk musik. Jag har fått smaka på en rysk dessert.

Py Bäckman skrev så vackert;

Här är allt så nära jag stannar här ett tag.

Tar det jag kan bära och det som är idag.

Jag vill bara andas se färgerna igen.

Sol och regn som blandas med ro i skymningen.

Jag har orden - och jag följer dem.

Till min plats på jorden

jag tror jag kommit hem.

Här skall dimman lätta och ljuset bryta in.

Lägga sig tillrätta på platsen som är min.

Hör du orden - och du följer dem,

till din plats på jorden.

Då har du kommit hem.