15 november 2011

Dagens musikskatt


4000 miljoner asiater kan inte ha fel.
I alla fall inte när det kommer till musik.

När jag skulle börja med mina dagens var det detta ämne som jag var helt inställd på att jag ville ta upp. Nu blir det sista imorgon så det känns på tiden. Det är lika bra jag varnar nu, är du en sådan där musiksnobb som bara kan lyssna på crediga artister så kan du sluta läsa nu. Då är denna grupp inget för er. 
Ibland blir livet bara så där oplanerat. Någonting som kändes litet när det hände kan hänga med länge. 
Jag vet inte första gången jag hörde talas om MLTR. Jag hade ju hört The Actor några gånger, har den på vinyl!
Jag kommer ihåg när jag hörde 25 minutes. Jag hörde den på Tracks och nu kommer lite gamla grejor, jag tryckte på rec på min bandspelare och fick in halva låten. Tog med mig bandet hem till min vän G. Vi skulle göra pizza med de andra tjejerna. Spelade upp låten och vi alla älskade den.
Sedan fanns de väl i periferin för att sedan helt plötsligt dyka upp i våra medvetande i form av en samlingsskiva som finns i varje respektabelt musikbibliotek. Den samling började gå varm hos detta tjejgäng. Nya människor introducerades men hjälp vilken utgallring som ägde rum innan de godkändes. Var de värdiga?
Hela grejen med Michael Learns To Rock (jajemensan) var och är nog att de är så små i Sverige. Det blev lite som vår privata grupp. Vi var deras enda fans i Sverige.
Denna grupp är från Danmark och har en enorm karriär i asien. 
En födelsedag fick jag i present att åka till Köpenhamn och gå på deras konsert. Det var ganska stort. Vi satt mest och garvade, sjöng med i låtarna och störde oss på människor som buggade framför scenen. Konserten var i en liten håla och drog inte direkt fulla hus. Det var dock en otrolig upplevelse. En del av min uppväxt som nu ägde rum live framför mina ögon.

Känner att ni är redo att få en del av denna musikskatt.






Allt jag kan säga kära vänner är att NJUT av denna fantastiska musik.

1 kommentar: